Våga misslyckas
För många år sedan, när jag studerade på universitet, hade vi en lärare som uttryckte sig så klokt. "Det är när vi gör fel eller misslyckas som vi lär oss något nytt. När allt rullar på som vanligt, lär vi oss mindre eller ingenting". Just dessa ord har jag burit med mig och använt sedan dess, för visst har läraren en viktig poäng?
Istället för att söka syndabockar när fel och misstag sker bör vi omfamna just dessa tillfällen. Det är en rik källa för lärande och utveckling, förutsatt att vi tar vara på dem. I många fall ägnas mycket tid till att hitta vem som bär skuld eller mest skuld till ett misslyckade. Det som dessutom händer när dessa glasögon bärs är att alla gör precis samma sak. I slutändan ligger flera i det jag brukar kalla för skyttegravar och skjuter iväg blandad ammunition mot varandra, utan att i sakfrågan komma vidare. Det är ett låst läge där båda parter är övertygade om att det handlar om att vinna över den andra. Att vinna innebära att du har fel och jag har rätt. Det som också händer är att människor positionerar sig med varandra i kampen om att ha rätt samtidigt som de övertygar andra om att den andra parten har fel. En otroligt fruktlöst strategi och slöseri av både tid och energi. Dessa beteenden ligger oss människor nära till hands i och med att försvarsmekanismer aktiveras blixtsnabbt när vi uppfattar något som hotfullt. Det vi ofta gör först är att hitta fel hos andra och att skylla ifrån oss, för att skydda oss själva. Med anledning den kunskapen, behöver vi trampa ner bromsen, parkera och ta på oss reflekterandeglasögon när detta sker och innan vi väljer färdriktning.
Jag blir så glad när människor väljer andra och bättre alternativ. De sätter sig ner tillsammans, tittar på vad som har inträffat och lyfter upp alla perspektiv öppet på bordet. Genom lärandeglasögon belyser de olika fel och misstag, försöker hitta och förstå hur det gick till och hur de tillsammans kan undvika att det sker framöver. Fokus är lösningar och förbättringsåtgärder. Redan från början finns ett annat syfte än syndabocksstrategin. Det i sig bidrar till hur arbetet kommer att fortlöpa och sluta. I det här fallet med en stor skopa lärande och utveckling. I majoriteten av fallen så sker misstag trots goda intentioner. De flesta vill göra rätt och något bra. Ytterst få gör medvetna fel för att sabotera en verksamhet.
Har jag gjort fel, misslyckats och kunnat göra saker bättre?
Oj, oj, så MÅNGA gånger. Både i smått och i stort. I vissa fall har det varit svårare
att ta till mig att jag gjort fel, i andra fall betydligt enklare. Självklart
har det inte varit medvetna fel, utan misslyckanden som uppstått i situationer som
haft goda intentioner. I samtliga fall titta jag alltid på mig och mina
handlingar först. Jag har lärt mig att det är ofarligt att möta mig själv, även om
det är smärtsamt och jobbigt ibland. Visst har jag brottats med mina
försvarsmekanismer och lusten att skylla på andra, men landat i att det är en
fruktlös strategi som hindrar mig från mitt lärande. Jag kan trots allt, enbart påverka och förändra mig. När vi möter oss själva genom den inre dialogen, modiga, nakna och öppna, så lär vi oss något nytt. Det är just där som vi ser våra styrkor och utvecklingsområden, en kunskap som leder oss framåt.
Vilket budskap vill jag då skicka med er, är det att ni ska börja göra massor av fel så att ni ges möjlighet att lära er något nytt? Nja, jag föreslår istället att när ni gör fel och misstag, tar ni på er lärande- och reflekterandeglasögon istället för att använda syndabocksstrategin. Fel och misstag kommer ni att göra ändå, varje dag och flera gånger i veckan, små som stora. Har du svårt att se dina fel och misstag, ta hjälp av någon som ser dem bättre. Våra försvarsmekanismer skyddar oss och det innebär att när vi gör fel, tenderar vi att hitta argument och förklaringar som förmildrar det som skett. Ibland till den grad att vi inte uppfattar att det blev fel. Kom ihåg att det är mänskligt att göra fel och att misslyckas. Det är en del av att vara människa.
Skapa en kultur där människor vågar testa nya saker och där
misslyckande är ok. Om människor är rädda för att göra fel, kommer lärandet,
kreativiteten och utvecklingen att hämmas och ni skapar eller i värsta fall
förstärker en rädd kultur i er organisation. Låt istället glädje, trygghet, kreativitet,
lärande och mod vara starkast och mest framträdande hos er.
Kom ihåg, allt börjar med dig och att inte göra något är kanske det största misstaget du gör!