Samarbete över gränserna – Nyckeln till framgång

Under alla mina år som ledare har chefer och medarbetare arbetat med olika samarbetsuppdrag internt och externt. Samarbetet utövades på alla nivåer och i olika grad. Det alla samarbetspartners delade var en god ambition att göra en skillnad för stadens medborgare, både barn och vuxna, på ett eller annat sätt. Trots att alla ville göra nytta fungerade samarbetet både bra och mindre bra. I många fall var vi initialt otränade på att samarbeta över gränserna och i andra fall saknades gemensamma målbilder. Nedan följer även andra anledningar till att ett välfungerande samarbete kan försvåras och förstärkas.

Alla organisationer har utifrån sin goda vilja och ambition valt sina mål, visioner och värderingar. Alla har valt sina metoder och arbetssätt och alla har organiserat sig utifrån sina övertygelser och ramverk samt ekonomiska förutsättningar. Alla har även sina laguppställningar och stödfunktioner för att få verksamheten att snurra runt. Ingen har organiserat sig utifrån en större helhetsbild än sitt eget bästa. Det är egentligen inte så konstigt att samarbetet kommer att halta, både internt och externt, när flera grundläggande principer kommer att mötas och krocka i ambitionen att få till ett gott samarbete som håller över tid och som samtidigt utmanar aktuell struktur. I grunden triggar befintliga system och uppdrag en strävan efter att klara sin budget och sina mål och så länge samarbetet främjar det, kommer ett samarbete vara i fokus. Om det är oklart är det tveksamt om man ser nyttan med samarbete. I värsta fall kommer samarbete uppfattas som slöseri av tid och där det är oklart är det precis det som sker. I många fall förstärks även enskilda prestationer vid lönesamtal, där till exempel att klara sin budget och gärna med ett plusresultat är i fokus. För att på riktigt lyckas med samarbetsuppdraget för medborgarnas nytt behöver samtliga grundläggande principer lyftas till ytan och ersättas med nya gemensamma principer, synsätt, arbetssätt och mål.

Under många år har organisationer styckats upp i olika delar utifrån kloka tankar och förutsättningar som tänktes förr men som idag inte riktigt fungerar kompatibelt med dem vi är till för, medborgare och kunder. I många fall bygger organisationers delar på människan sett utifrån små tårtbitar istället för en helhet och mer utifrån organisationens nytta. Varje organisation behöver ställa sig följande frågor: Hur ska vi strukturera och organisera oss för att på bästa sätt generera nytta till medborgare eller kunder? Hur kan vi, tillsammans med andra internt och externt, samarbeta för att generera bästa nyttan för dem? Vilka metoder ska vi använda för att de ska få rätt och bra hjälp snabbt och när de behöver det? Jag är rätt övertygad om att medborgare struntar i vem som ger dem hjälp och stöd, de är mer mån om att få rätt och bra hjälp när de behöver det.

Tänk om kommuner, regioner och gemensamma samarbetspartner tillsammans utgick från ovan frågeställningar innan de organiserade sig och arbetade fram nya gemensamma arbetssätt. Tänk om en större helhetsbild - samhällets och medborgarnas bästa - skulle ersätta tårbitsliknande bilder och metoder. Jag är rätt övertygad om att nyttan för medborgare skulle öka avsevärt samtidigt som samhällets ekonomiska och personella resurser skulle användas betydligt smartare och effektivare. Utopi eller en möjlighet, vad tror du?