Utvecklas på 10 sekunder

Händer det att ett antal tankar, idéer och annat poppar upp i ditt huvud när någon pratar? Eller har du varit med om att blir avbrutna av någon som vill flika in med just det, sina tankar och idéer. Dessa kan vara mer eller mindre relevanta i sammanhanget eller till aktuell fråga som är i fokus. Ibland är inspelen rena urspårningar och handlar om något helt annat. Kanske är det du som bryter in med det som i stunden känns angeläget.

Eller har du varit på möten som svävat ut i flera olika sidospår och där du efter en stund funderar över vart ni egentligen är på väg med pågående diskussion. Människor i rummet pratar om helt olika saker och förbi varandra samtidigt som ni sedan länge gått vilse i var ni är och kanske främst borde vara. Trots det fortsätter ni och kanske fördjupas diskussionen i en av trådarna som någon spontant slängde in för en stund sedan. Lite skönt ändå att vi äntligen har lyckats sätta tänderna i något, kanske du och andra tänker. Men vad händer..............ja då kommer nya inspel och du och andra försöker förbryllat få ihop hur allt i den växande härvan hänger ihop, utan att riktigt lyckas. För i sak så hänger det sällan ihop, det är en spin off effekt av människors impulser. 

I situationen ovan har många av oss för länge sedan zoomat ut och börjat tänka på eller göra något helt annat än det som pågår i rummet. Och kanske tänker vi......låt de andra hålla på med den där meningslösa diskussionen. Jag ska nyttja tiden till något vettigare och så börjar vi läsa och svara på mail eller funderar över dagens middag. Det är inte ovanligt, när människor zoomat ut, att de slänger in ett bidrag lite då och då som de tror och hoppas ska passa in i diskussionen som fortfarande pågår, för att kamouflera att de egentligen inte är där......Ja du läste rätt........ja ha...........jasså, inte du.........men andra brukar gör så, intressant. Vi har nog alla gjort precis det, någon gång eller till och med flera gånger. 

Vanliga tankar som dyker upp i dessa situationer är: Hur sjuttsingen hamnade vi här och vad pratar vi om, har vi beslutat något och vad, jag fattar ingenting borde jag göra det, tänk om alla andra förstår men inte jag, så trött jag blir av dessa möten hoppas att det dröjer länge till nästa gång......attans, nästa möte är redan nästa vecka, suck. Det är inte ovanligt att förvirring uppstå när huvudämnet hamnat i skuggan av impulshärvan som fått fullt spelutrymme och slutligen styr hela mötet. Eller vänta nu, vem är det egentligen som styr mötet? Just ja, det är någon i rummet som gör eller borde göra det. Sanningen är att både du och jag har ansvar för det, iallafall när det kommer till styrningen av oss själva. 

Hur kan vi då göra för att undvika att trasa sönder möten, samtal och värdefull tid med våra impulser? Det finns flera svar på den frågan exempelvis att använda en tydlig agenda som skickas ut i god tid innan ett möte och att samtliga kommer väl förberedda. Fler tips på hur ni skapar effektfulla möten hittar ni i tidigare bloggar. 

Nu ska ni istället få en annan lösning, riktad till hur vi kan leda oss själva bättre. Låt mig presentera 10 sekunders metoden nedan. Gå gärna igenom den i teamet och omsätt i praktiken. Du kan även använda metoden i livets övriga situationer, jag lovar, du kommer inte att ångra dig. Det bästa med metoden är att den är enkel och ger snabbt positiva effekter och en hel del nyttiga lärdomar. 

10 sekunders metoden: 

1. När tankar, idéer eller annat poppar upp i ditt huvud tillsammans med lusten att dela med dig exempelvis under ett möte eller i ett samtal………Stoppar du dig själv, parkerar tanken och lusten, andas lugnt och väntar i 10 sekunder. 
2. Om tanken och lusten kvarstår efter 10 sekunder, upprepas punkt 1 igen och under 10 nya sekunder. 
3. Om du efter 10-20 sekunder glömt bort vad din tanke eller fråga var, släpper du det. När däremot tanken kvarstår efter punkt 1-2, ställer du dig följande frågor: Är mitt bidrag relevant och på vilket sätt? Är det en upprepning av tidigare inspel? Om svaret är JA på första frågan, alltså det är relevant och NEJ på andra, det är ingen upprepning, går du till punkt 4. När svaret däremot är tvärtom, släpper du ditt inspel, riktar om fokus till mötet och fortsätter att lyssna aktivt. 
4. Om ditt bidrag kvarstår efter punkt 1-3, begär ordet genom att räcka upp handen, digitalt eller fysiskt. När du får ordet, delger du ditt inspel som tydligt är kopplat till aktuell sakfråga. Om du glömt bort ditt inspel, säger du det och avslutar din tid. Börja inte "tänka högt" i letandet efter det du hade tänkt säga. Om någon under "väntan på att få ordet" redan bidragit med det du tänkt, hänvisar du till det, exempelvis: Jag hade samma inspel som Lisa, klart slut. Och för guds skull, börja inte beskriva ditt inspel i detalj, när någon annan redan gjort det. När det sker avslöjas enbart att du inte varit tillräckligt härvarande i mötet. Förutom det tröttas deltagare i rummet ut, för de har redan hört inspelet en gång och i värsta fall flera gånger. 

Om du kommer till punkt 4 eller inte kommer dit, har du lyckosamt stoppat det vi kallar för impulser. Bra jobbat!! Dessa är precis som de låter, en impuls, varken mer eller mindre. De bidrar sällan till kvalitet under möten utan snarare tvärtom, för att de inte är genomtänkta. När vi använder 10 sekunders metoden drar vi i vår egen nödbroms så att den mentala krockkudden kan lösas ut. När det sker skapas både tid och förutsättningar för att tänka efter, innan vi väljer hur och om vi ska agera. Vi arbetar därmed mer proaktivt än reaktivt i vårt självledarskap. Det innebär att vi noterar våra impulser men låter inte dessa styra våra handlingar. Låter enkelt, det är det också, prova så får du se. 

Utvärdera gärna er möten efter att ni använt metoden och reflektera över vad som sker i er själva, mellan varandra och under mötet. Exempelvis: Hur påverkades kvalitén på innehållet, våra diskussioner och vårt lyssnande? Hur använde vi tiden och till vad samt hur väl följde vi vår agenda? Du kan också reflektera över hur många gånger du använde metoden, i vilka situationer och resultatet av det. Hur väl lyckades du rikta om fokus från dina impulser till att vara härvarande i rummet? Ungefär som på bilden till denna blogg. 

Kan vi verkligen utvecklas på bara 10 sekunder, kanske du tänker lite skeptiskt. Det låter alldeles för bra för att vara sant. Ja, svaret är enkelt, omsätt och använd metoden i praktiken, så får du se. Det är väl investerad tid det kan jag lova och garantera, utifrån de positiva effekter och resultat metoden ger, både på kort och lång sikt. Jag avslöjar inget mer, det ska du och ni få möjligheten att upptäcka och uppleva själva och tillsammans. Det jag däremot kan avslöja är att metoden fungerar. 

Åh vad jag skulle vilja berätta mer, men nej, nu stoppar jag mig själv, min impuls och berättarlust.........Klart slut, punkt!