"Dissen" - Ett beteende som skadar

Förra veckans blogg handlade om att våga hälsa på människor som vi möter, men inte känner. Genom det skapar vi små och fina ögonblick i vår vardag. Jag berörde även situationen där vi "dissar" varandra, av olika anledningar, samt hänvisade till att just det beteendet krävde ett eget inlägg. Så här kommer inlägget med just "dissen" i fokus.

Har du varit med om att bli "dissad" eller ignorerad, på jobbet eller fritiden? Jag skulle tro att flertalet av er svarar ja. Har du själv gjort det mot någon annan? Att medvetet ignorera någon är en kraftfull handling och när det sker känner berörda tydligt av vad som sker, både den som blir dissad och den som utför handlingen. Det är inget som råkar bli, utan bygger på ett medvetet val. Självklart kan vi missa att se varandra, men ofta så känner vi av när just det är aktuellt.

Ett huvud som vänds bort, en blick och ögonkontakt som som bryts och en kropp som tydligt markerar att - "Jag ser dig, men jag vill inte se eller hälsa på dig, du är luft för mig"......

Vad händer i kroppen och knoppen? Förvirring, ilska, rädsla eller ledsamhet är känslor som väcks i stunden. Handlingen uppfattas som ett hot, av vår hjärna. Ett ögonblick som i tid består av ett fåtal sekunder och en handling som lämnar kvar spår, betydligt längre. Att bli exkluderad där och då, vilket handlingen syftar till, är ett vapen som skadar mer än vi tror. Håller du med?

Varför "dissar" vi varandra? Kan det vara osäkerhet, ilska, avundsjuka eller rädsla som ligger under ytan och skvalpar? Kan det också vara så att, vi dissar för att vi själva blivit det, en ond spiral av negativa beteenden. Oavsett anledning som skapar beteendet en hel del obesvarade spekulationer och tolkningar. Vad har jag gjort, är personen arg på mig, vem tror personen att hen är, varför vill hen inte hälsa på mig, hen gillar inte mig, eller...Rätt många frågor som förblir obesvarade och som i värsta fall blir sanningar som inte är sanna.

I vissa situationer har jag frågat personer som "dissat" mig, om vad beteendet handlat om. Jag har också berättat om hur det kändes och vilka frågor som väcktes hos mig. I många fall, men inte alla, har vi fått ett bra samtal med resultatet att beteendet inte upprepades. Förutom att fråga om beteendet brukar jag hälsa på personer som "dissar" mig, med namn och ett leende. Reaktionen brukar bli rätt intressant. Jag tänker att jag genom att hälsa, visar att jag själv inte ägnar mig åt beteenden som syftar till att skada. Ibland är det svårt, då personen tydligt visar ett avståndstagande, men jag fullföljer ändå min handling. Ibland utan ett hej tillbaka, tufft, ja ibland, men jag är ändå nöjd över att jag inte väljer samma väg att gå. Hur gör du?

Om du blir dissad eller dissar andra, fundera över hur du kan hantera eller förändra dessa beteenden. Att ignorera är ett medvetet val av beteende. Om vi klär av beteendet till vad det egentligen handlar om, att skada, så kanske valet nästa gång blir annorlunda. I grunden handlar det om följande fråga, vill du medvetet skada eller göra andra andra illa? Ja, eller nej?