Äntligen kom regnet

Vilken sommar vi haft, sol, värme och många härliga bad och upplevelser. Luleå vann dessutom solligan i Sverige, inte illa. Lite kluven är jag dock till det, med tanke på vad som händer med vår planet. Själv gillar jag inte alls att sola, det kan vara svårt att tro, i och med att jag blir som en pepparkaka varje sommar. Ja, jag använder alltid hög solskyddsfaktor. De sista veckorna har jag längtat efter en lägre temperatur och regn. I veckan kom båda och, äntligen.

Jag har precis skjutsat min dotter och hennes kompisar till skolan. Det är deras första dag efter sommarlovet. Himlen har öppnat sig och regnet öser verkligen ner, så underbart. Kan avslöja att regnkläder är inte coolt för tonåringar. Blir full i skratt när jag återspelar samtalen i bilen i mitt huvud, om att vara både cool och smart. Kanske kommer de ofrivilligt att upptäcka det jag själv blivit så förälskad i som liten, vem vet. Hur som helst så kommer de att få uppleva regnets effekter.

Det är något speciellt med regn och jag har en särskild kärlek till ösregn, vet inte riktigt varför, men jag har det. Jag minns hur vi som barn uppe i fjällen, sprang ut så fort det regnade och hur vi passade på att tvätta av oss och hur mjukt håret blev av regnvatten. Minns också hur jag långsamt gick hem från skolan och ställde mig under takrännor längs vägen, enbart för att bli riktigt blöt.

Senare i livet har jag även tagit på löparskorna för att springa sakta i ösregnet, med skor och kläder som snabbt blev genomblöta. Det var hela poängen. Ljudet från vattnet när stegen gick genom alla stora vattenpölar, stänket och plasket, känslan av att bli helt genomblöt, eller att möta regnet i ansiktet, blunda och känna hur dropparna rinner ner efter huden. Det är nästan svårt att beskriva känslan. Frihet, ömhet eller att vara ett med naturen där inget annat har betydelse, kanske bäst fångar det jag upplever och älskar.

Löpningen fungerande som kamouflage för min barnsliga kärlek till ösregn. Blir full i skratt när jag skriver det här, för vad skulle andra tänka och tycka om det såg en vuxen människa leka i regnet eller bara stå där, rakt upp och ner. Ja, jag var yngre då, men lek med bilden i ditt huvud. Hur går dina tankar och känslor? Inte så tokigt, eller hur? Tror banne mig att jag ska gå ut och ställa mig i regnet, när den här bloggen är klar.

Fanns och finns det inga baksidor, kanske någon av er tänker, ja visst. Det tog ett tag innan alla kläder och skor torkade, men det var en bagatell i förhållande till upplevelsen.

Lika härligt och rogivande är det att se regnet genom fönstret och att höra ljudet från dropparna som möter marken utanför huset. Det blir, av någon märklig anledning, mer ok att vara inomhus, dra ner tempot och att kura ihop sig under en filt i soffan och bara vara. Det regnar ju ute.

Själv vilar jag mina fötter idag, som kämpat med återkommande skavsår från sommarens promenader. Värmen är boven i dramat. Trots bra utrustning, trix och knep samt medicinsk fotvård, är det nu vila som gäller för att de ska bli helt återställda. Så idag blir det fokus på förberedelser inför kommande utbildningar, vilket passar perfekt en dag som denna. 

När det slutat regna känns luften fuktig, klar och frisk. Det blir nästan lättare att andas igen och det första andetaget och doften efter ett rejält regn, är oslagbart.

Önskar dig en fin regnig onsdag